Fettpärlan: september 2015

Förra lektionen pratade vi om bildspråk - om metaforer och liknelser. Vi nämnde då bland annat det berättartekniska greppet "besjälning".

Besjälning kan betyda två saker:

1) Antropomorfism ur ett kulturhistoriskt, religiöst eller litterärt perspektiv (exempel fabel)

2) Berättartekniskt perspektiv: levandegör ett ting i syfte att skapa atmosfär eller förhöja bildspråket.

Använd kommentarsfältet nedan och ge exempel på antropomorfism. Du ska också skapa en en egen besjälning ur ett berättartekniskt perspektiv.

Image: Public Domain

Rollerna skapas av en tyst överenskommelse som är nödvändig för att gruppen ska kunna fungera. Det skapar trygghet att ha sin egen roll, speciellt för osäkra gruppmedlemmar. En roll har alltid en funktion både för individen och för gruppen, hur konstiga vissa roller ibland tycks vara. I grupper där rollerna är väldigt stereotypa har gruppen svårt att uppnå sitt syfte.

I en formell grupp finns det givna roller som t.ex. chef, sekreterare, elev och lärare. Dessa offentliga roller är uppgiftsbaserade. Det finns också informella roller och de är relationsbaserade. De informella rollerna är de som skapar klimatet i gruppen utifrån personernas olika kvaliteter.

Nedan följer en beskrivning av de mest klassiska stereotypa rollerna:

(Svedberg, Lars, Grupp-psykologi om grupper, organisationer och ledarskap, tredje upplagan, 2003, Lund)

Monopol på uppmärksamhet: Utgörs av en mycket aktiv och utåtriktad aktör som njuter av andras uppmärksamhet och dominerar gruppen. Aktören kan till synes verka intresserad av andra men vänder snabbt uppmärksamheten tillbaka till sig själv igen. Gruppen är mycket tillåtande till denna aktiva person och vill inte i första hand kännas vid negativa känslor. Det är väldigt praktiskt att ha den aktiva och drivna personen med i gruppen, då den utför det mesta jobbet. Det blir som en viss kompensation för att hon tar så mycket plats i gruppen. Det är lite som att få ”sona sitt brott” på det viset.

Den ambitiösa: Vill gärna styra och bestämma. Hon går gärna in i strid mot sina rivaler, samtidigt som hon står jämte de likasinnade. För den ambitiösa är auktoritet viktigt, det säkrar hennes position. Den ambitiösa får näring av gruppmedlemmarnas önskningar att själva skulle vilja vara lika duktiga och präktiga. Detta gör att det sätts en hög moral i gruppen. När den präktige inte är närvarande släpps pressen på den höga moralen och gruppmedlemmarna bli påminda om hur pressande det kan vara med denna höga moral.

Offret: Har som oftast inte så många invändningar på arbetet. När något ska göras är det bättre att andra gör det, eftersom de kan och vet så mycket bättre. Offret styrs av rädslor av att inte bli accepterad och omtyckt. Rädslorna håller henne tillbaka och göder hennes redan så dåliga självbild. Offerrollen kan i vissa fall användas i manipulationssyfte ”det är så synd om mig” och på det viset styr hon gruppen med skuldkänslor. Det som också kan inträffa är att gruppmedlemmarna utnyttjar offrets roll till sin fördel genom att trycka ner henne ännu mer och på det viset känner de sig större och viktigare.

Buffeln: Buffeln testar hur långt hon kan tänja på gränserna innan medlemmana reagerar negativt. Buffeln har också en önskan om att bli accepterad men vill testa toleransnivån hos gruppmedlemmar. Fungerar inte den ena taktiken räds hon inte för att ta till dominansstrategin. Buffeln har inga som helst problem att köra över andra medlemmar. Denna roll skulle även kunna gå under benämningen machon som alltid klarar sig. Buffelns motto är ”Man måste ta för sig i livet, man får inget gratis här i världen”. Rollen har också likheter med det lilla barnet som skapar distans till sina egna rädslor. Det lilla barnet blir själv den stora tigern i leken. Barnet bemästrar rädslan genom att själv vara det hemska, buffeln har ett liknande beteende.

Syndabocken: Syndabocken representerar kanske den delen som är mest avvikande, som gör att människan kan personifiera en konflikt. Det ligger en stor vinst i att kunna hitta en syndabock som lyfter bort ansvar från den enskilde individen eller gruppen. Det är därför inte ovanligt att stora företag gärna uppmuntrar till att finna en syndabock. Några exempel på syndabockar är tonåringar, 40-talisterna eller invandrare.

Clownen: Eller lustigkurren har förmågan att styra andras skratt genom sina kommentarer och gester. Detta kan ge vinst för alla parter i gruppen. Det släpper många spänningar i gruppen, för skratt är som balsam för själen. Clownen kan även påverka personer genom skratt utan att hon är medveten om det. Det negativa som kan ske är att allt skämtas bort och man har svårt att nå personens kärna. Detta skapar distans mellan clownen och de andra gruppmedlemmarna. Men i alla sammanhang och grupper är skratt befriande, alla vill ha roligt tillsammans. Gruppen utser en person som de tillsammans skrattar åt hennes roliga kommentarer. Clownen tas emot av gruppen med tacksamhet.

Image: CC by Diacritica

Människan är en social varelse och kommer under stora delar av sitt liv att befinna sig i olika grupper. Ett starkt motiv människan har för att vilja ingå i en grupp är att bli sedd och uppleva gemenskap.

Människan har en inre längtan av att få uppleva glädje, kärlek och mening i livet. Finner hon inte någon människa som hon kan spegla sig i och utvecklas tillsammans med kommer hon troligtvis att känna sig ensam. Ensamhet kan både vara skrämmande och fascinerande för människan. Att frysa ut en annan människa kan därför vara ett effektivt sätt att straffa någon på. Att bli placerad i isoleringscell är därför många fångars största skräck.

I en bra fungerande grupp blir hon bekräftad och kan utveckla en god självkänsla som stärker henne att tackla motstånd och svårigheter på ett konstruktivt sätt.

Anpassning är en nödvändighet när individen deltar i en grupp. Utan anpassning skulle många sociala sammanhang blivit olidliga. Problem kan uppstå när medlemmar antingen anpassar sig för mycket eller för lite. När människan har för stor längtan till att bli accepterad och tillhöra gemenskapen kan hon göra många märkliga handlingar.

Vad skiljer en samling människor och en grupp?
Vad skiljer ett fotbollslag och sju människor som står och väntar på en buss?

I nationalencyklopedin från år 2002 beskrivs definitionen av en grupp: ”Individer som samverkar och har bestämda relationer till varandra.”

Utifrån denna definition är en samling människor som väntar på en buss inte en grupp. De skulle kunna bli det om något skulle hända som förde dem samman, t.ex. att bussen var kraftigt försenad. De hade fått stå och vänta länge tillsammans utan att veta om det överhuvudtaget kom någon buss. Då skulle de ha ett gemensamt mål och en anledning att hålla ihop.

Människan sluter sig till en grupp för att få sitt sociala behov tillfredsställt. Vissa intressen och aktiviteter är endast uppnåbara i grupp.

Primär– och sekundärgrupp.
Med primärgrupp menas en varaktig liten grupp som har nära relationer till varandra. Det är i primärgruppen som människan formas. Primärgruppen är viktig såväl för identitet och som för överlevnad. Denna grupp brukar bestå av familjen och de närmaste vännerna.

I sekundärgruppen har individen en större distans till övriga medlemmar, men gruppen kan ändå ha en stor betydelse för individen. Den sekundära gruppen har fogats samman av likartade sociala förbindelser eller av att ha samma målsättning.

Referensgrupp fungerar som en måttstock för värderingar, för sina och andras sociala position och status. Här finns de ”rätta” värderingarna. En människa kan tillhöra en eller flera referensgrupper. Det kan t.ex. röra sig om allt från klädsel och fritidsvanor eller livsstil.

Vi-grupp och dom-grupp.
Dom-gruppen är viktig för att kunna definiera vi-gruppen. Denna grupp är laddad med mycket negativ energi. Det är motsättningarnas och fördomarnas grupp. Det kan handla om t.ex. läktargrupper som hejar på olika lag.

Informella grupper och formella grupper

Den informella gruppen uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang och inte behöver känna varandra för att umgås. Det kan till exempel vara barn som leker tillsammans på en lekplats eller vuxna som umgås tillsammans på en fest. Där gruppen bildas spontant eller med ett gemensamt intresse. Den formella gruppen har oftast ett bestämt syfte som är uttalat angående rutiner och regler. Dessa två grupper förekommer sida vid sida. I ett företag förekommer en formell grupp och i denna kan informella grupper bildas.

Image: CC by Kyle Nishioka

-

Om Fettpärlan

#latinläser

Upphovsrätt

Bloggarkiv